Danska mässan förra helgen, och nu igår norska mässan. Jag hade tack och lov flaggat tidigt för att jag bara kunde åka fram och tillbaka över dagen, så nu är jag hemma igen.

Och det var trevligt att åka över. Men det är bara att se sanningen i vitögat. Jag är inte riktigt fysiskt utrustad för tillfället för dylika utflykter. Har de senaste månaderna varit så gravidtrött så jag befunnit mig i något slags konstant sömndvala, och somnat med ansiktet i tekoppen i soffan om kvällarna.... Dessutom för första gången varit illamående under en graviditet, så det har tagit en del på krafterna.

Och igår morse tog det därför rejält emot att kliva upp halv sju och ta sig till Arlanda. Hade dessutom lite otur. Det blev fel på planet och efter en timmes minuters väntan fick vi kliva av och sedan kliva på ett nytt plan, och jag var lite osäker på hur programmet exakt såg ut så jag satt och bet på naglarna och såg framför mig hur jag sabbade hela upplägget.....

Men fram kom vi till slut, och jag hade tur för jag hann precis till första programpunkten - ett gemensamt seminarium tillsammans med Eva Lundgren, kontroversiell genusforskare som nu är aktuell med boken "Knutby-koden" där hon bland annat intervjuat Helge Fossmo.

Det blev ett mycket roligt seminarium med ett intressant perspektiv - lite verkligheten ställt mot dikten och vilka likheter och olikheter som fanns.

Sedan var det lunch med min förläggare Kari, ett eget miniseminarium samt en signering i mitt norska förlag Gyldendals monter. Hann också träffa min super-agent Joakim som var där, samt krama på Stefan Einhorn, Ann-Marie Skarp (VD för piratförlaget) och attackera Åsa Lindeborg på flyget för att stammande tala om för henne att jag tycker"Mig äger ingen" är fantastisk.

Men hela tiden var jag så trött så det surrade i huvudet. Kunde riktigt se den sköna soffan hemma framför mig. Och på planet hem somnade jag en minut efter take off.

Nej det är bara att konstatera. Är för tillfället inte lämpad för sådana här utflykter. Är för tillfället mest lämpad för att ligga nedbäddad i soffan under fällen och knapra på salta kex.

Skönt att äntligen ha hittat sin kompetensnivå........

Glömt att säga att jag var så oerhört glad på mässan i Köpenhamn, för något som sålde som smör i solsken var danska utgåvan av "Snöstorm och Mandelsdoft". Och de har samma upplägg där - med 10 kronor per bok som går till danska motsvarigheten av Min Stora Dag - nämligen Önskefonden. Så otroligt roligt och jag håller tummarna för att de får in MYCKET stålars på den att uppfylla sjuka barns önskningar med!

Och då är det ju också ett bra tillfälle att nu när julen nalkas påminna om att Min Stora Dag är en FANTASTISK organisation som dock är beroende av er hjälp - och varför inte skänka till dem istället för julföretagsgåvor?

De finns på www.minstoradag.org

Ni har väl kanske inte direkt legat sömnlösa och funderat på vilka frågor man kan få av de utländska översättarna.... (som den japanska som mailade och frågade vad en "hockeyfrilla" var... :-)

Men här är ett mail jag fick idag från engelska översättarna, och det är mail 3 av 3 så det har kommit ett helt gäng sådana här frågor från dem. Ibland har de skrivit ett förslag som de bara vill ha godkänt - ibland har de en rak fråga. Klipper in mailet direkt av:

OCH NI SOM INTE LÄST STENHUGGAREN - LÄS INTE VIDARE!! SPOILERVARNING!!!

Hej Camilla,

Wow, what an ending. Both Tiina and I were blown away. Now I'll have to go read the first chapter of the next one (like I did last time). I'm glad I never read a whole book before I start translating it -- I like to be as surprised as the reader will be. I sure was this time.

Here's what I hope is the last batch of queries, and thanks for answering the other ones so fast. If you can do these today I can send Julia the book so she'll have it on Friday

p 334, par 3 from bottom And considering how much evidence they'd gathered [hur mycket de hade på fötterna] from the search of the house, Patrik didn't feel worried in the least.

p 346, par 2 from bottom The first thing she saw was the blood. The red running from his head onto the asphalt and spreading out in a wide circle around his hair. The second thing she saw were his eyes. Wide open, dead. Didn't Patrik cover his face before Charlotte arrived?

p 353, par 2 from bottom 'Fine,' said Erica, and Patrik could hear that there was another [stuns] in her tone.

p 370, par 2 from bottom Charlotte knew that she herself was altogether too compliant [mjäkig] in these types of situations, so she merely muttered something and then retreated to the corridor.

p 375, par 2 I forgot how old Albin is -- need to find the right verb for "som for som ett skottspole" -- is he running, walking, crawling?

p 376, bottom He placed him in his highchair and bribed him with a smörgås wafer [smörgåsrån] to keep him quiet. Inside Niclas the question were tumbling around.I have no idea what this looks like...

p 384, par 6 Her eyeliner was also fashionably thick with the correct feather-stitch/crow's kick/feet [kråksparken] at the corners of her eyes...Tiina asks, "Does this mean the eyeliner goes up on the ends? That would make more sense."

p 390, par 3 'Damned females that we have to keep [pådyvlas],' Mellberg muttered.

p 400, par 3 She hadn't needed to pretend she was shocked when she came back from her errands and saw the fire. She never dreamed it would burn so hot or spread so fast. The whole house had burnt to the ground, but at least all had gone according to plan. No one had even for a moment suspected that Anders and the boys might have died in some other way, and not in the fire.What time of day was this? Why were the boys asleep, if it was daytime? Also, I was never clear if they were living in a single-family house or a flat in a larger building.

p 401, par 3 A week had passed since Patrik and Martin had arrested Lilian at the hospital. It had been a week full of both relief and frustration. Relief that they had found Sara's murderer, but frustration that she still refused to tell them why she had done it.Tiina is unclear how they know that Lilian murdered Sara.

p 402, par 4 not to mention these damned [tonårspletorna] I've started to get from the hormones...Does this mean acne, pimples, zits?

Last question: Back in the first chapter, the lobsterman fishes Sara out of the sea and her eyes are looking at the sky. When Patrik & Martin arrive, she's on her stomach and they have the EMTs turn her over. It needs fixing; what do you propose?

Thanks for all your help, and for a great read. Looking forward to the next one in the spring.

Best,

Steve