|
||||||||||||||||||||||||||||||
 |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
  |
 Den här bloggen finns nu på http://blogg.camillalackberg.se/. Du omdirigeras automatiskt om 30 sekunder, eller så kan du klicka här. Om du är feedprenumerant uppdaterar du prenumerationen till http://blogg.camillalackberg.se/feeds/posts/default.
 Men idag var det kavla upp ärmarna och jobba.... Bara trevligt jobb dock, intervjuer, möte med förlag och PR-firman, är sådant som står på agendan den här veckan. Och i sommar har jag blivit inbjuden till en stor crime-festival i New York, vilket känns jättekul! Med grymma recensioner i branschtidningar, samt stort intresse från bokhandlar och tidningar känns det som att vi har extremt bra slagläge för USA-lanseringen just nu! :-) På bilden syns Gretchen Koss, Jessica Case och Louisa Ermalino. Vi åt för övrigt lunch på ett otroligt mysigt hotell som heter Soho House. Måste bli boende där någon gång framöver.... Annars får vi ju rapporter hemifrån och allt verkar gå toppen! Får bara lyriska mess om att Charlie är "underbar", "en solstråle", "helt fantastisk", så verkar inte gå någon nöd på någon... ;-) Men eftersom jag ändå misstänker att damerna behövde ett break efter att ha rattat honom heltid ett par dagar (som Martin påpekar på sin blogg så är ju faktiskt båda damerna födda under runt andra världskriget... ;-). Så ikväll ordnade vi ett par timmars avlösning med Charlie och skickade ut damerna på lokal som tack för hjälpen. Var ett starkt gäng bestående av min mamma, min gudmor och min svärmor som bokats in på Teatergrillen för middag och alkoholhaltiga drycker. Pratade för säkerhets skull med rara Anders Timell på eftermiddagen idag, och han lovade mig att damerna skulle tas emot kungligt... ;-) Och enligt sms-rapporterna avlöp kvällen mycket lyckat. Det enda oroväckande var väl messet från mor och gudmor om att de efter att de lämnat av min svärmor hemma, dragit vidare till Spy Bar.... :-) De verkade vara mycket nöjda med det faktum att de befann sig där!! Så vore jätteschysst av er nu om ni inte informerade någon av dem om att Spy Bar inte varit hett sen Göran Persson var statsminister.... ;-)
 Åh vilken middag det blev igår!!!!! Hade ju bett Martin boka något en kväll, vilket han gjorde en överraskning av med totalt hemlighetsmakeri.... Och inte kom några förväntningar på skam inte.... jösses.... Vi var här. En restaurang med TRE stjärnor i Guide Michelin (eller vad den nu heter numera - Guide rouge?) Både maten och servicen var &%¤#%/ otrolig!!! Och Martin åt alla GRÖNSAKER dessutom! Ni som känner honom fattar hur stort DET är!! Det var verkligen den perfekta avrundningen efter en hel dag igår på Woodbury commons, outleten en timme utanför New York! (ha ha syns det på bilden hur TRÖTT jag är där... :-)
Åh vad spännande!! Martin har överraskat mig med att boka bord på hemlig restaurang här i NY.... Vet bara att vi har bord halv nio. I övrigt vet jag nada...
Så nu måste jag göra mig fin! :-)
 Idag har vi haft en riktig mysdag. Det regnar i NY, men det har inte gjort så mycket. Vi delade på oss en stund efter en lång frukost på hotellet, och jag tillbringade ett par timmar på Macy's medan Martin gjorde lite foto- och golfärenden.... Sedan sammanstrålade vi för lunch, och efter det strosade vi runt i Soho, där vi ju bor den här gången. Nu sitter vi i hotellets underbara stora lounge/bibliotek, med sköna läsfåtöljer och en sprakande brasa. En öl och ett glas vin framför oss på bordet. Och det är verkligen så oerhört skönt att få lite ostörd tid ihop. Utan att bli avbruten av någon som skriker, som vill ha något, som är hungrig, som är uttråkad osv osv osv.... Bara tid att föra samtal som kan pratas ända fram till punkt... Och det jag älskar mest av allt är att vi fortfarande har så mycket att prata om. Att vi fortfarande tycker så mycket om att prata med varandra om allt mellan himmel och jord. Martin är min bästa vän, och den jag kan prata med om allt. Vi utmanar varandra i samtalen, och peppar varandra, och lyfter varandra. Pratar om nutiden, om framtiden, om omvärlden. Så nu har jag inte tid med er mer för tillfället... ;-)
  Hej på er! Nu har två coola tjejer jag känner slagit sig ihop och gör en gemensam happening med sina respektive företag Love Forever och Dog Artist. Här kommer info från dem och ni är hjärtligt välkomna! /Camilla Volanger, spetsar, läder och nitar – trevligt helgmingel med shopping! Den 6 och 8 maj har vi öppet hus med försäljning. Då du möjlighet att köpa: - bohem-romantiska tunikor och klänningar - väskor och smycken - tuffa jeans - läckra hundhalsband och koppel - unika hundplädar och djurmöbler - asiatisk inredning Till mycket förmånliga priser! När: 6 maj kl 16-20 och 8 maj kl 12-16 Var: Hökensgata 12 / Mosebacketorg Hur: Go, glad och shoppingsugen Kom och njut av härlig shopping och trevligt sällskap! Vi bjuder på vin och tilltugg. Undrar du över något? Maila till: tanja@dogartist.se info@loveforever.se Varmt välkommen! Tanja och Terece
Ha ha väldigt rolig betraktelse, med tanke på att jag kämpade järnet när jag var i Paris på promotion för att försöka få journalisterna att säga "Fjällbacka" rätt! :-) (varenda en frågade hur det skulle uttalas......)
http://blogg.expressen.se/norrman/entry.jsp?messid=593668 Skön bild förresten med min dotter som petar näsan.... ;-) Här är för övrigt artikeln i branschtidningen Svensk Bokhandel som journalisten ovan refererar till: http://www.svb.se/nyheter/segert%C3%A5get-forts%C3%A4tter (Fast det är ju gamla nyheter för er som läser bloggen troget....)
Sitter på mitt hotellrum i NY och läser igenom tidningarna på nätet. Och håller på att sätta kaffet i fel strupe när jag läser följande fullkomligt vedervärdiga - och dessutom gravt felaktiga - text av Gunilla Brodrej i Expressen. (se länk nedan) Blev ju själv för ett tag sen rätt sur när poeten Anna Hallberg på Kultursidorna i DN hängde ut mig och vad som var ett mycket privat sammanhang - vår gemensamma mammagrupp som vi gick hos med våra bebisar för drygt sju år sedan. Tyckte det var fult, utlämnande och totalt omotiverat gjort. (Vi kommer säkert ha ett rejält snack om detta öga mot öga Anna och jag om vi springer på varandra i Bonniers korridorer....)
Men shit. Det är ju INGET mot vad Anders Jacobsson nu utsätts för här: http://www.expressen.se/Nyheter/1.1963365/kusiner-i-ruiner Skall man drista sig att kalla någon rasist så bör man ha rejält på fötterna. Speciellt som journalist har man ett tung ansvar på den fronten, då man dessutom har makten att sprida detta fula tillmäle i en rikstäckande tidning. Men jag behöver inte försvara Anders. Han ger Gunillas pinsamt dåliga artikel ordentligt svar på tal själv på Newsmill. Go Anders!!!! Länk här Personligen tycker jag rasism är något av det vedervärdigaste som finns under solen - och därför anser jag också att "rasist" är det fulaste och värsta man kan vara - och kallas - som människa. Och just därför skall man vara jäääävligt säker på sin sak innan man kallar någon för det. Och hoppsan. Anders ÄR visst ingen rasist. Nej men oj då så knasigt det kan bli.... Och hade det varit jag som blivit påhoppad på det här sättet hade jag inte använt lika rumsrena ord i sitt svaromål som Anders gör det är en sak som är säker....... Det här gör mig riktigt upprörd!!!!!
Tack för alla kreativa förslag till titel!
Tar med mig era förslag när vi diskuterar det med förlaget, och blir det någon av era förslag får jag helt enkelt efterlysa närmare kontaktuppgifter! Jag vill dock flagga för att det kan ta månader innan jag kan komma med något besked ifall vi väljer något av era förslag eller om det blir något annat. Bara så ni vet och inte tror det är bortglömt.... Ett litet tillägg dock - borde ju ha talat om att det inte kommer bli samma 100% fokus på Fjällbacka som förra kokboken - kommer vara ett kapitel i Fjällbacka och resten är inte Fjällbacka-baserat, så vill ni med det i åtanke modifiera era förslag är det bara att fortsätta fylla på under inlägget där jag efterlyste titel..... :-)
  Nu är vi i New York och vi har haft en helt fantastisk dag!! Solen skiner från klarblå himmel och vi har redan hunnit med en del av de saker vi längtat till Frukost på Balthazar (Check) Vandra hand i hand i Central Park (Check) Ett par rejäla latte från Starbucks (Check) Shoppa på American Eagle (Check) Och ikväll blir det middag med tända ljus på vår favoritrestaurang BLT Prime! Nu mys på hotellrummet (hotellet är förresten helt amazing!!!!) ett par timmar. Måste hinna tvätta håret också , så jag slipper ha "Bad hair day-knut" resten av resan... ;-)
 Behöver er hjälp.... Vi har ju dragit igång arbetet med nya kokboken nu! Och det känns riktigt bra! Vår tanke är att göra en modern fest och högtidskokbok, - utan smörgåstårtor på studentskivor om ni förstår vad jag menar... Istället skall det vara fokus på tillfällen då den "moderna" människan träffas och umgås över mat - tjejmiddag, grabbkväll, inflyttningsfest osv... Ja, de tillfällen då ni (och vi) umgås med en samling vänner och man behöver lite nya fräscha tips på vad man skall servera. Men vi sliter vårt hår med titeln just nu. Man kan antingen ha en titel, eller en huvudtitel och en undertitel. Båda de alternativen diskuteras. Men vi kommer inte på något bra som förmedlar känslan av mat och möten och glädjen i att äta god mat och umgås med vänner. Kan ni hjälpa till? Skulle vi välja något alternativ som föreslås av er mina kära bloggläsare, så skickar jag personligen 10 signerade ex av den nya kokboken när den finns tryckt och klar, till den av er som kommer med det vinnande förslaget...
 Duktiga Lovisa har gjort det igen! Ett av hennes armband är med i Chic! (Har precis det armbandet på mig just nu.) (om det syns otydligt på bilden, så är det armbandet precis till vänster om solglasögonen.) Och nu har återförsäljarna börjat vakna rejält till hennes stilrena, vackra design också! Vet att 3 nya butiker är på väg in som återförsäljare.... ;-) Själv tror jag så mycket på Lovisa och hennes talang och dedikation (plus att jag rent smakmässigt älskar smyckena) att jag nu går in som investerare i Sahara silver! Har sagt det förr - ambitiösa, talangfulla mammor är mina idoler!
 Saknar redan lilla bubben.... De övriga två har jag ju tajmat så att jag är borta veckan de ändå är hos sin pappa, så det är mer en saknad jag är van vid. Men lilla bubben är lite nytt.... Fast jag vet samtidigt att han har det väldigt bra och är med personer han är trygg med och är anknuten till. Han har så många runt sig som älskar honom den lilla gullungen, så honom går det ingen nöd på. Det är nog värre med oss.... Martin och jag har inte kunnat sluta att prata om honom när vi sitter här på Arlanda i väntan på ett plan som skall lyfta 15.00 istället för 10.40.... Och saknaden gör att minnena sköljer över mig. Över hur fort han har blivit så stor så han snart börjar gå och kan massa partytricks som typ vinka och klappa händerna..... Känns som det var igår vi lade en flaska champagne på kylning när vi hade bestämt oss för att det var dags att börja försöka. Jag ljög för Martin den dagen det visade positivt. Han messade hem från jobbet och frågade ivrigt; "hur gick det? hur gick det?"!!!! eftersom han visste att jag skulle testa. Och jag messade tillbaks "tyvärr". Han blev så besviken så jag fick lite dåligt samvete, och inte blev samvetet bättre av att han kom hem med en stor bukett röda rosor den dagen för att han var rädd att jag var ledsen.... Men sen när han gått upp till sovrummet för att byta om efter jobbet, så smög jag ut i köket, hämtade champagneflaskan i kylen (där den bara hann ligga i knappt två månader) , tog de vackra champagneglasen från Efva Attling med de lösa ringarna, och gick upp till honom. Sen höll jag upp flaskan och glasen med ett leende som gick från öra till öra. Martin tittade först utan att fatta mellan champagnen och glasen och mitt leende. Fram och tillbaka. Sedan gick det sakta upp ett ljus och han sa de bevingade orden: "Nä hä?" Och jag nickade. Sedan drack vi (jag smuttade bara) champagne ur de vackra glasen, båda med tårar i ögonen. Det var ett magiskt ögonblick. Sen svisch. Känns som om vi knappt hunnit blinka. Men 19 månader efter att vi skålade i champagne för ett litet kärleksfrö i magen sitter vi här på Arlanda och längtar ihjäl oss efter en liten busunge som heter Charlie........ Puss lilla gubben, mamma och pappa älskar dig (Bilden lånad från http://www.stureplan.se/)
Måste tipsa också om att Charlie är med i nya Amelia som precis kommit ut i butik! Han och Martin är fotograferade för en krönika med Martin där han skriver lite djupare och mer ingående om det han skrivit om i sin fina krönika på coola pappor.
Och jag blev så otroligt rörd när jag läste Amelia själv idag. Ledsen om jag tjatar om det (men det får jag för det är MIN blogg ;-) men jag är så oerhört stolt över honom som så fullkomligt vänt blad och lyckats ta tag i sin identitet som man och pappa. Martin är beviset på att det går att lära gamla hundar att sitta. :-) Läs artikeln. Är så omåttligt stolt över mina fina pojkar!!! Varje morgon vaknar jag lycklig över vilken otrolig tur jag har. :-)
Nu får ni hålla tummarna för att vi kommer iväg till New York imorgon bitti!!!
Ska ju dit och jobba, men vi skall hinna med lite välbehövlig ledighet och tillsammans-tid också. Och vi längtar verkligen ihjäl oss till New York nu. Förälskade mig hett i staden redan första gången Martin tog mig dit, och nu när vi varit där ett par gånger känns det som vår stad! Vi njuter av varje minut där tillsammans och pratar oupphörligt nu om allt vi skall göra där: Vandra hand i hand genom Central Park, äta lunch och dricka champagne på Balthazar, strosa i Soho, shoppa leksaker till barnen på jättelika leksaksvaruhuset Schwartz, (eller hur det nu stavas), shoppa till oss vuxna på Century 21, Woodbury commons, Macys, Barneys..., blicka upp mot skyskraporna på Times square, ha långa sovmorgnar och långa frukostar på The Bowery hotel där vi kommer bo, äta goda middagar till levande ljus på mysiga restauranger, mm mm.... Tänkte hitta lite nya vattenhål också. Martins underbara syster Emma skickade en New York guide till oss härom veckan, som såg ut att ha massa bra tips! Tack Emma! :-) Åhh... måtte vi komma iväg! Vårt älskade New York väntar på oss!!!!!
Fick två av dagens bästa skratt när jag nu såg Förkväll med Martin:
1. Både Wille och Meja tycker mycket om Martin. Min lillgamla son är dock därför ytterst bekymrad för Martin för det här med grönsakerna.... "Du kommer bli sjuk om du inte äter grönsaker Martin" har han tjatat och han har till och med plockat med sig broschyrer hem om grönsaker och tvingat på Martin... (Wille är en fenomenal grönsaksätare själv.) Så nu ikväll hade vi på Förkväll och Wille kikade intresserat när Martin svettades med träning - och sedan fick prata med kostrådgivaren. Han studerade TV:n intensivt när hon drog duken av bordet som det bland annat fanns massa grönsaker på, - och konstaterade sedan nöjt: "Nu du mamma. Nu får han sina fiskar varma." ha ha ha ha ha :-) 2. Dagens andra skratt kom när jag först fick ett mess från Martin under kvällen; "Är du seriös med att du letar PT som kommer hem? Kan fråga hon här om du vill i så fall?" Sen tog det tio sekunder så plingade det till ett mess till: "Inte för att jag tycker att du behöver det." ha ha ha ha niiiiice save darling! Nice save!!! :-)
Alltså nu känner jag att det börjar krävas krisåtgärder snart. Jag behöver börja träna. Har lyckats intala mig att jag inte behöver, iom att jag blev av med gravidkilona rätt smidigt.
Men det är bara att inse. Finns andra skäl att träna än vikten. Är så sjukt trött hela tiden och behöver få mer energi, och tror träning är stora boven där, för jag äter ju bra. Plus att visst. Lite fastare kroppsdelar skulle man inte heller tacka nej till... ;-) Och som av en händelse messade grannen och väninnan Marie mig igår och frågade om jag inte hade lust att hänga med på Stripaerobic. Men ehhh... nä..... känns inte som att det är rätt ände för en otränad själ som jag att börja i ha ha ha :-) Och gå på gym. Har provat det. Åtskilliga gånger. Tillhör dem som har en kostnad per gång på gymträning på flera tusen kronor.... Tycker inte om feelingen på ett gym, känner mig fel, konstig, tycker det luktar underligt, ja nä, jag känner mig inte hemma. Så nu har jag börjat fundera på om det finns något där en personlig tränare kommer hem och tränar en? Börjar faktiskt tro att det är enda sättet för mig att faktiskt både hitta tiden och motivationen att träna.... Men finns det sånt? Var hittar man i så fall en PT som kommer till Enskede? Tips någon? Och apropå träning så pratar Martin om just detta i "Förkväll" ikväll.
Hej på er!
Några av er var nyfikna på hur det gått med stipendievinnaren Ingrid Hedenvind-Brask så här långt! Så hon har varit snäll och tagit sig tid att skriva ner några rader nedan. Och vill också passa på att puffa för den här artikeln som gjordes om de tre duktiga som fick hedersomnämnanden! http://www.amelia.se/artiklar/2010/de-fick-hedersomnamningar-i-deckartavlingen/index.xml Rapport från Ingrid Camilla bad mig att skriva några rader om vad som hänt sedan jag fick "Läckbergstipendiet". Det gör jag förstås gärna! Ni som följt Camillas blogg vet att jag fick beskedet i slutet av november. Det var förstås ett fantastiskt samtal att få och det kändes ganska overkligt. Och så till frågan vad har hänt sedan dess.... Historien var ganska klar i mitt huvud. Jag hade gärningsman och motiv, en början och ett slut. Sedan har jag funderat, vänt och vridit på storyn samt tänkt om . I påskas tog jag ledigt från mitt arbete i en vecka och skrev ett synopsis. Detta har Camilla lovat att titta på. Lite läskigt att låta någon annan titta på det, men samtidigt roligt att få feedback från en "riktig deckardrottning". Tiden har varit knapp för mig. Med arbete som politisk sakunnig på Europaparlamentet samt med fyra barn mellan sex år och elva år tryter min egen tid ofta.En frustration att jag liksom aldrig riktigt får tiden att räcka till för mitt skrivande. Därför kommer jag att sluta min tjänst på Europaparlamentet tre månader tidigare än vad jag egentligen skulle ha gjort. Till sommaren flyttar vi hem till Sverige och Stockholm efter nästan sju år utomlands. I augusti kommer jag att börja min nya tjänst på Centerpartiet och i den svenska valrörelsen. Därför kommer jag från första maj skriva på heltid i tre månader! Känner mig otroligt priviligerad och peppad att ha möjlighet till detta. Förhoppningsvis ska detta sluta i ett färdigt manus. I priset ingick förutom feedback från Camilla en skrivkurs i Ordfronts regi. Jag har redan haft två kurstilfällen och hunnit skriva flera uppgifter bla en deckarnovell. Vi är en grupp på fjorton personer. Vi har så roliga och intressanta samtal och ger varandra mycket och bra feedback. Dessutom har vi två helt fantastiska kursledare Ulla Trenter och Kerstin Matz. Dessa skarpa damer vägleder oss med kunskap, synpunkter och med stor omtanke. De skapar en känsla av att vi alla kan skriva och att vi alla har bra historier att berätta. Vi har redan träffats två helger och i maj träffas vi för ett sista tillfälle. Det kommer att kännas tomt, men jag tror att vi kommer hålla kontakt framöver! Kan verkligen varmt rekommendera kursen, den är verkligen fantastiskt bra. Jag är verkligen oerhört tacksam och glad över att fått chansen att gå denna kurs. Camilla har varit väldigt supportande trots att hon verkar ha "tusen järn i elden". Hon har alltid tid att svara på mina frågor och vill kolla av hur det går för mig. Så tacksam för hennes stöd och kloka synpunkter. Någonstans undrar jag om hon inte har fler timmar på sitt dygn än vi andra... :) Hälsningar från Ingrid
 Lyckades masa mig ut i köket och tillagade en snabb (och icke GI) måltid bestående av nachos cheese, tex mex ost och chunky salsa - detta in i mikron på två minuter, och sedan lätt creme fraiche till... yummy....
Så nu är humöret bättre! Och jag sitter och småfnissar lite åt en grej som Wille sade idag. Bakgrunden är ju att jag har ett större gäng smurfar sedan när jag var liten, - en samling som jag älskar högt och rent.... Och min exman brukade reta mig skoninglöst när Wille var liten och jag bara inte kunde förmå mig till att låta Wille leka med smurfsamlingen. Blotta tanken på att små vassa barntänder skulle gnaga märken i dem fick det att gå rysningar längs ryggraden... Men till slut föll jag till föga för exmakens retningar - kändes ju faktiskt lite fånigt måste jag erkänna... Så Wille fick leka med dem. Men jag höll andan hela tiden. Tack och lov var han dock inte så intresserad först. Förrän för något år eller två sedan. Då han plötsligt insåg smurfarnas storhet. Och själv började samla. Så nu får han smurfar som belöning om det är något särskilt, och i födelsedagspresent och julklappar. Och det är en blandning av nytillverkade smurfar - och vintagesmurfar (de är bäst!!!) , som jag köper på nätet till honom. Han är mycket stolt över sin samling och har fått tavellister uppsatta över sängen, där han har smurfarna fint uppställda. Och så idag. Så var jag i badrummet på övervåningen medan Wille hade kompisar på rummet. Och då hör jag det. Det slutliga beviset på att mitt DNA finns i Willes kropp och sinne. För kompisarna börjar plötsligt bli lite FÖR intresserade av att leka med Willes smurfar. Varpå han med tyngd och allvar med skarp stämma säger: "Jag vill INTE att någon leker med mina smurfar. De är gamla och jag är rädd om dom!" That's my boy....... ;-) Skall fan inte lekas med fina leksaker... ;-)
Seriöst. Det här är löjligt. Sitter i soffan. Är så hungrig så jag är redo att börja gnaga på soffbordet.
Men. orkar. inte. gå. ut. i. köket. och. fixa. något...... Det är nu jag önskar att jag bodde i typ NY. Så man kunde få hem vad som helst som take away när som helst. I Enskede kan jag bara få hem pizza. Och nä, inte sugen på pizza. :-( Så svälta it is.... :-( Hmm... soffbordet ser rätt lockande ut ändå...... Man kan ju prova i alla fall... Bara nafsa lite..... ;-)
Herrejävlar vilken dag..... Martin började må lite halvdåligt redan innan han åkte till Nyhetsmorgon.... Och sen accelererade det bara under dan och till slut var han knappt pratbar... Så yours truly har rattat hela bygget. Det märks när ena parten i det här teamet går ner för räkning kan jag säga...
Men nu råder lugn, och jag har ändan i soffan för första gången idag.... Heeelt färdig!!! Funderar nu bara på vad jag skall orka laga till mig att äta. (Martin klarar inte av att få ner nåt.). Är för trött för att laga nåt bara... För trött för att ens ta mig ut i köket.... NÄR skall egentligen stekta sparvar flyga in i munnen??!! Tycker det här vore ett ypperligt tillfälle.... ;-)
Skall bli sååå roligt att se Martin i relationspanelen (spelar dock in istället så får se den sen. Inte barnlämpliga ämnen.... :-) )
Men för er som tittar live så är det nu kl 8.20 och sedan igen 9.35
Och apropå frågan om könsroller, så gör vi vårt bästa på den fronten också.... ;-)
Slår mitt lilla slag för jämställdheten.... Drog på lunch på Berns asiatiska idag då underbara Åsa Larsson bjudit in hela författargänget. Mat, champagne, och tjejsnack (Mats, du buntas som vanligt ihop med "tjejerna". ;-) Under tiden rattade Martin alla barnen..... Ja det är ett hårt arbete att försöka verka för jämställdhet.... ;-)
Ha ha ha ha ja för guds skull - HJÄLP honom!! ha ha ha
ÄNTLIGEN får jag lite välbehövlig assistans från kompetent håll!!! ;-) http://charlotta.chic.se/hjalp-martin-melin-att-kla-sig-chict/
Denna fråga och svar är från igår - fått svar av Lotta nu!
2. Någon frågade nån gång hur du ser ut till vardags - sminkar du dig innan du hämtar på dagis osv? Tänker du på din "image" och klär dig snyggt när du skall till Konsum typ? - ja du fattar. Svaret från mig: Ha ha ha du fattar inte själv hur rolig den frågan är.... Tror jag skall maila den till Lotta Gray och be henne svara på den åt mig faktiskt - för hon är den som ständigt ser mig i de två mest extrema situationerna - vi springer på varandra på dagis på morgon/em - och sedan ses vi på röda mattan på nån galapremiär. Så ha ha jo så gör jag. Jag mailar Lotta, och ber då att få återkomma i den här frågan när jag fått svar från henne om hon vill svara på det åt mig... :-) (Och jo Marie, jag fattar att du också kommer sitta och garva högt framför datorn när du läser det här..... ;-) Svaret från Lotta: Camilla har två olika skepnader. Man kan mest likna henne vid en modern “Dr Jekyll and Mr Hyde”. Oftast ses hon kändisspottas vid 8.30 då hon lämnad barnen på dagis, oftast sjukt sunkigt klädd i gamla uggs, mjukisbrallor som sett bättre dagar och den obligatoriska “*** (censurerat av denna pryda bloggägare ;-)” -tofsen placerad högt på huvudet. För den observante har hon oftast inte hunnit tvätta sig utan har lite grus i ögonen. Smink är inte att tala om. Men sedan kan man även se henne senare, samma dag på någon glammig tillställning. Då klädd i någon extravagant blåsa och sjukt snygga skor (Camilla har alltid snygga skor) Make upen är perfekt lagd och läpparna glänser i fotoblixtarna. Vem som gör denna förvandling förtäljer inte historien. Kanske hon själv. Kram Lotta Så mao - svaret på frågan lite mer seriöst, är att samtidigt som jag har ett stort modeintresse, är mån om att se fräsch ut, så finns det ju tillfällen och så finns det tillfällen... Jag sminkar inte upp mig och drar på mig stiletterna för att gå till dagis eller Konsum, och definitivt dagishämtningen ligger illa till då jag är sjukt morgontrött och bara tanken på att lyfta en mascaraborste då känns oöverstiglig..... Men skall jag på möte, skall jag in till stan, skall jag ut i något officiellt sammanhang, eller fest eller premiär eller nåt sånt, så tycker jag det är kul att gå loss i garderoben och även sminka upp mig. Så det beror på tillfället. För övrigt är Foppatofflor en underskattad accessoar..... ;-) |
|||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||
