Deckarmamma

Världens finaste bebis

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Thu, 11 Mar 2010 13:32:00 +0000

Alltså vi har världens goaste, finaste bebis! (ha ha ha apropå vad jag tidigare skrivit om att ALLA föräldrar tycker att just DE har de mest fantastiska barnen ha ha.... ;-)

Men han är ett sånt otroligt charmtroll och charmar alla här! Ständigt glad! Sover som en dröm! Vinkar till alla han möter och fyrar av jätteleendet - han är t ex stora favoriten hos thailändarna som bevakar området här - de patrullerar ett par gånger i timmen här som rutin, men alla stannar alltid till och står och vinkar och jollrar med Charlie. :-)

Söt som socker är han också, med stora knallblå ögon och hår som börjar ta sig riktigt bra nu och ofta står upp i en punkfrilla mitt på huvudet.

Han är verkligen hela familjens lilla kelgris och de fullkomligt slåss om honom här hemma.

Goa, blöta pussar ger han också!

Puss på dig mammas och pappas hjärtegryn! :-)

Först till kvarn.....

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Thu, 11 Mar 2010 13:27:00 +0000

Om det är någon som vill ha "Sjöjungfrun" här på Lanta så hittade jag ett ex i bokhyllan på "Bajen". Kunde inte låta bli att signera den. :-)

/Camilla

Svar på frågor

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Thu, 11 Mar 2010 13:03:00 +0000

Hej.
Jag skrev tidigare och undrade om att hyra hus på Lanta. Hyr ni via någon agency eller privat? Har ni något tips på boende till en barnfamilj som ska åka ner till julen?

MVH
/Nina

Vi har hyrt via www.lantadiver.com Men bra ställen för en barnfamilj är t ex Holiday Villa eller Southern lanta, där det finns gott om svenska barnfamiljer - dvs många lekkamrater till barnen runt poolen.... Men det är ju iof resorter, hus är bättre att hyra via en agency - som t ex via lanta diver.

18:17
Anonym sa...
Hej Camilla!

Jag har alldeles nyss läst ut din bok "Tyskungen" och har nu beställt alla dina andra böcker som jag väntar spänt på.

En fråga som dök upp när jag läst ut "Tyskungen" och som jag inte tyckte jag fick något svar på gäller bibliotikarien Eskil.
Varför beter han sig så underligt när Erica frågar honom om hur det går med hans romanförfattande? Hans bokprojekt är "Sjöjungfrun" om jag minns rätt.

Detta funderar jag på, kommer det att komma något svar på det i följade böcker som jag ännu inte läst?

Tacksam för svar!

Johanna

Jag skall vara pinsamt ärlig och svara att jag minns inte riktigt. Jag kommer inte alltid ihåg detaljer från tidiga böcker - skulle jag läsa den igen skulle jag säkert minnas, men inte top of mind. Allra värst minnesförlust är det när jag reser runt i världen och gör promotion för de riktigt gamla böckerna - te x "Isprinsessan". Det är snart åtta år sedan den kom - tio år sedan jag började skriva på den så helt ärligt är det mycket som är luddigt då.....

19:48
Anonym sa...
Hej Camilla!

Jag har precis som du en 9-månaders kille, han heter Willliam och är faktiskt lite lik Charlie! Jag försöker också bli av de sista mammakilona och undrar vad du har för GI-tips??? Hur ser en god frukost ut? Kram, Christine

Jag börjar alltid med ett par veckors "hard core" när jag vill komma i form. Då stryker jag helt kolhydrater som inte är i form av grönsaker. Däremot är jag inte särskilt försiktig med fett utan äter gott om avocado, ost, nötter, goda såser etc, och det har funkat bra för mig och jag märker resultat fort. Sedan börjar jag sakta introducera långsamma kolhydrater som rotfrukter, bönor, quinoa, råris, fullkornspasta osv, i måttliga mängder. Socker i form av efterrätter och godis och sådant blir det då bara vid tillfällen som det verkligen är värt det - en god efterrätt på någon bra restaurang te x, däremot skiter jag helt i bullarna till kaffet eller en påse lösgodis... En bit mörk choklad eller två om dagen blir det dock.... Men satsa på rätter som t ex kycklingfilé med ugnsbakade grönsaker och fetaoströra till, - den typen av mat. Och till frukost brukar jag antingen äta en ostomelett med knaperstekt bacon, eller en avocado med creme fraiche och burkrom. Låter inte otäckt va! :-)

22:06
Gabbie Mil sa...
Hi Camilla!! I wanna ask to you...when can I read all your books in Spanish? I read only Predikanten, Isprinsessan and Stenhuggaren. I wanna read ALL!!! but I don't understand Swedish...

I'm not quite sure but I think atleast one a year is published in spanish... And I believe the next one will be released in June!
04:35

Fisketur Koh Lanta

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Wed, 10 Mar 2010 05:51:00 +0000

Och en fråga till riktad till er på Koh Lanta:

Sonen vill väldigt göra en fisketur (med riktig båt inte longtail) men han vill inte vara iväg på en heldagstur, utan typ en halv dag. Var bokar man det bäst på Lanta?

/Camilla

Predikanten efterlyses!

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Wed, 10 Mar 2010 05:44:00 +0000

Hej!

Terece ett par hus bort har nu läst färdigt "Isprinsessan" och efterlyser nu nästa bok i serien, dvs "Predikanten."

Finns det någon här på Koh Lanta som har den - så Terece kan få låna?

/Camilla

Sahara silver

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Wed, 10 Mar 2010 02:24:00 +0000

Vill bara tipsa om att http://www.saharasilver.se/ har en utlottning på Femina

http://femina.se/2010/03/vinn-silverhalsband/

Och hörrni ni fattade väl att jag skojade om att gratulera mig på namnsdagen va? Var förvånad över att ens få ett grattis från två personer för i min värld är en namnsdag en ytterst överflödig bemärkelsedag! :-)

Födelsedagar, jular, Mors Dag, Alla hjärtans dag och årsdagar typ förlovnings/bröllopsdag - DÅ snackar vi däremot!!! Då är det baske mig bara att hala fram stora firarkanonen!! ;-)

Glömd namnsdag!!

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Mon, 08 Mar 2010 15:20:00 +0000

Vill bara påpeka att jag hade en så stor begivenhet som namnsdag i förrgår!!

Vilket bara uppmärksammades av TVÅ personer - Ulf på Lanta Diver - och svärfar.

Svärfar lade dessutom till en förklaring till mitt namn , vid gratulationen, en förklaring jag faktiskt inte hört tidigare:

Camilla = från grekiskans "äktenskaplig", det vill säga friboren av äkta börd

Så nu tycker jag gott ni kan låta era "ursäkta" och "förlåt" hagla i kommentatorsfältet över att ni missade att uppvakta mig på denna MONUMENTALT stora dag! ;-) ;-) Och nästa år. - Lite mer pukor och trumpeter då va..... ;-)

(Svärfar Jan på bilden. Har ni vid något tillfälle besökt Gunnarssons på Götgatan har ni säkert sett honom där. Han tillhör inventarierna. ;-) Och även om man kan tro av bilden att jag ätit för många av Gunnarssons goda semlor (anser personligen att de har stans bästa) så beror rondören på att jag har Charlie i magen vid tillfället. Och jo.... kanske ett par semlor också om jag skall vara helt ärlig... ;-) Tyckte dessutom det var schysst att väga upp mina bikinibilder med en blekfet tjockbild också.... ;-)

Paparazzi

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Mon, 08 Mar 2010 15:02:00 +0000

Att leva med Martin är som att leva med en egen privat paparazzi... Han plåtar mig ständigt och jämt och det tog sin lilla tid att vänja sig vid.... (skratt). Men han är ju som sagt duktig så jag låter honom hållas men vad i all sin dar han skall göra med alla bilder har jag ingen aning om... Finns nog tusentals vid det här laget....

Och den här tog han idag så jag passar på att visa det turkosa bikinilinnet också. Och åter nej... inte sponsrad på något sätt men när släkt och vänner gör bra saker bör det framhållas anser ju jag.... ;-) Svågerpolitik is my middle name. Så åter. Salta Bad heter märket. Har fått frågan om det går att beställa på nätet någonstans, men det vet jag faktiskt inte? Helena om du läser det här inlägget kan du väl lägga in en kommentar om det i så fall?

Och tack för ni fyllde på med frågorna jag missat. Svarar på dem imorgon under kommentarerna till förra inlägget. :-)

Frågor - och kommentarer

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Sun, 07 Mar 2010 00:34:00 +0000

Hej!

Skall försöka ur minnet komma ihåg de frågor ni ställt i kommentarerna - om jag missat något, lägg till det i kommentarerna här då....

1. Ha ha nä vi har ingen proffsfotograf med, dock är Martin en duktig amatörfotograf och han tar kanon bilder. Plus att han tar så in i #%&¤# mycket bilder hela tiden så det skulle snarare vara ett under om inte några blev bra.... :-)

2. Vad gäller att komma i form tror jag inte på konstiga dieter och sånt utan jag skär helt enkelt bort socker och snabba kolhydrater och försöka äta mycket grönsaker, bra protein och så istället. Enkelt är bäst.

3. Helen (Theodor o Angelinas mamma) - du glömde lägga till din mailadress i kommentaren så vi kan skicka bilder sen! Jag vill inte lägga ut min mailadress här, men du kan maila via min agent joakim@nordinagency.se så får du min adress den vägen. :-). Och barnen pratar konstant om T & A och saknar dem.....

4. Sara L - vad kul att du också är på ön!!! Sprang också på en tjej jag gick på Handels med här i torsdags, så världen är liten..... :-)

5. Japp vi har flyttat! Oj, vad Nikki måste vara stor tjej nu och tja... Wille är ju stor kille.... Klär pappa henne fortfarande i Bajen-kläder? :-) Dra du också ett mail till min agent ovan, så jag får din mailadress......

Hmm.... Har säkert missat något, men skriv det i kommentarerna här i så fall som sagt, så kompletterar jag med svar.....

Fast å andra sidan...

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Sat, 06 Mar 2010 13:43:00 +0000

... vem fan behöver täcken och svenskt kaffe efter en sån här dag?? ;-)

Problem

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Sat, 06 Mar 2010 13:29:00 +0000

Det mesta finns ju numera här på Lanta men två saker saknar jag. Eller en saknar jag och en kommer jag snart att sakna.

1. Ett riktigt täcke. Jag är en person som i princip kan sova när som helst, hur som helst och var som helst. Bara jag har två saker. En kudde och ett täcke. Helst två täcken om jag skall vara helt ärlig. Sover till 99 % i "framstupa sidoläge" och lade under tre graviditeter till mig vanan att sova med ett täcke över mig som vanligt, och ett lite hopknölat till en korv som jag ligger och håller om. Det var bra stöd när magen var stor och sen har jag liksom bara vant mig vid det.

Men här finns bara ett lakan att dra över sig. Och åh vad jag saknar ett riktigt täcke. Det är något med den där känslan av tunt lakan bara som inte riktigt..... tillfredsställer.....

2. Sen har jag snart slut på mitt medhavda svenska bryggkaffe. Snart är jag hänvisad till de märkliga kaffesorterna på Lanta Mart. Men kanske någon av dem är riktigt bra, bara att jag inte har lyckats pricka rätt än?

Och jo jag vet. I-landsproblem.

Har jag nämnt att poolen också är liiite för varm? ;-) ;-)

Rejäl blåsning

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Sat, 06 Mar 2010 13:12:00 +0000

He he he ja man har inte roligare än man gör sig här i Thailand.... :-)

Och kan faktiskt inte alls ta åt mig äran utan det var tack vare Ulf på Lanta Divers poliskontakter och goda spexhumör som vi lyckades sy ihop detta. :-)

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article6730042.ab

Grattis älskling!!!

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Sat, 06 Mar 2010 00:45:00 +0000

Grattis älskling på 43-årsdagen!!! :-)

Idag blir det lite stillsamt firande medelst båtfärd tillsammans med Lotta och Threst och kidsen bara, då uppvaktandet togs ut med lite förskott i torsdags när jag blåste Martin - (kan dock avslöja att den machiavelliska hjärnan bakom själva polisarrangemanget heter Ulf.... ;-)

Och ingen tårta idag heller, utan i torsdags morse uppvaktades han när Johan och Caroline dök upp med marängsviss! :-)

Och också GRATTIS Emma min underbara svägerska som också fyller år idag. Martin fick nämligen en lillasyster på sin femårsdag.... Har tagit lite tid att hämta hem det för Emma.... ;-) ;-)

Jag vill nu bara avsluta det här inlägget genom att stillsamt påpeka en sak..........

http://www.coolapappor.se/bloggen/lets-dance-och-att-lamna-barn/

Någon som har en morot? ;-)

Bikinibrud

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Fri, 05 Mar 2010 06:28:00 +0000

Nu vet jag inte hur många som frågat var jag köpt mina bikini jag har här nere... Och har ju lite olika varianter, men från samma märke. Har några lite mer mindre modell, och så har jag några som känns lite mer klädda, vilket jag tycker är skönt om man typ käkar lunch i bikini, hänger med kompisar och så. Känner mig lite som om jag umgås i underkläderna annars...

Så den på bilden tillhör de lite mer "klädda" varianterna och bikinilinnet använder jag även som "vanligt" linne till shorts, eller under en klänning vilket är skitsnyggt. Underdelen är i hipstersmodell med knyt i sidan. Skitsnyggt!

Och vart är de ifrån då? (nä jag är inte sponsrad utan har ärligen köpt dem själv....) Däremot är det tjocka släkten som står bakom märket, nämligen min mammas kusin Eddie och hans fru Helena, som bland annat driver underklädeskedjan Evanette. De har tagit fram egna badkläder i egen design, under varumärket "Salta bad" (Ediva).

Så ni som undrat - mina bikinis kommer från "Salta Bad". :-). Just den på bilderna har jag i turkos också, samt guld och svart.

Fast tycker inte ni att min tjusiga hatt hade varit pricken över i? Jag blev nedröstad på den punkten.... ;-)

Rätt gissat!!

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Wed, 03 Mar 2010 13:06:00 +0000

Japp rätt gissat!! En stor fet äcklig kackerlacka var det som sprang på golvet! Hade aldrig kunnat ana att jag var så vig och smidig! Catwoman säger jag bara!!! :-)

Men ännu mer överraskande var att Martin hyser en större skräck för kackerlackor än till och med jag. Så han fick tokspel efter att ha samlat mod en stund och gav sig med ett illvrål och beväpnad med ett rör på kackerlackan fast han själv hade ren fasa i ögonen.

Självklart skedde detta till ljudet av Wille som stod och skrek: "Döda honom inte Martin, snälla döda honom inte!"

Men för en gångs skull fick den lille djurvännen se sig besegrad.

Kackerlackan has left the building....... ;-)

Tips

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Wed, 03 Mar 2010 05:15:00 +0000

Tips om en artikel i gårdagens Expressen

http://www.alltombarn.se/kandis/martin-melin-jag-var-inte-narvarande-som-pappa-1.32306

Sötnosen är med på bild (den lilla sötnosen alltså :-)

Gissa

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Wed, 03 Mar 2010 05:05:00 +0000

Ok gissningen är fri.... - Varför i all sin dar har jag flugit upp på diskbänken? Bilden är tagen igår kväll.

/Camilla

Trevlig kväll!

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Tue, 02 Mar 2010 16:41:00 +0000

Vissa kvällar är man trött och har druckit lite för mycket rödtjut, men man lägger sig med en sån enorm känsla av tillfredsställelse över att man haft en sån otroligt trevlig kväll. Och ikväll var en sådan kväll.

Häromkvällen var vi inbjudna till Marcus och Therese till Let's Dance-kväll (se bilden) och ikväll tänkte vi tacka för det iniativet, plus initiativ med volleyboll, poker mm genom att grilla lite här hemma. Och jo, grillat blev det... Fast typ två timmar senare än vi tänkt oss... Vi hade ärvt grillen från mitt ex och hans nya tjej som var här nere innan oss, och lite grillkol hade vi fått fram Theodor och Angelinas familj. :-) Kanon. Då var det bara frågan kvar om att tända grillen.

Messade exet. Han garvade och föreslog "torra pinnar." Jo tjena. Martin vann visserligen Robinson för typ tolv år sen, men inte fan har jag någon större tilltro till hans förmåga att tända en eld utan tändvätska för det.... Har för övrigt väldigt svårt att tro att min ex lyckades få eld med "lite torra pinnar" heller för den delen.... ;-)

Messade Caroline & Johan. "Köp något som kallas lampoil" blev svaret där.

Så Martin och Marcus åkte och köpte "lampoil". Och då gick det att få eld.

Om än lite oförutsägbar i sin tid till glöd. Så pommes fritten blev lite för krispiga. Och kycklingen blev bitvis lite för svart. Men marinaden var god. Och fetaoströran var god. Och inget fel på salladen med salladsblad och tomat heller. Och rödtjut till.

Så till slut blev det nog rätt ok. :-)

Framförallt hade vi så fruktansvärt trevligt!

Och vad gör väl lite krispiga pommes frittes då..... :-)

Glest mellan blogginläggen.....

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Tue, 02 Mar 2010 07:30:00 +0000

Inser att jag är ruskigt dålig på att blogga just nu... Har egentligen ingen bra ursäkt annat än att mellan jobb (jo jag har jobb med mig hit..), barn, umgänge med vänner, samt lite välbehövlig slapptid, oftast med näsan begravd i en bok - så blir det liksom bloggandet som får stryka på foten...

Men ni får hänga på min andra hälfts blogg så länge, men jag skall försöka rycka upp mig.... Tycker ju det är kul att blogga, men lätt att man hamnar ur vanan när mycket annat konkurrerar om tiden.... :-)

Dock kan jag nämna att jag har jag fått en mycket HÖG motivationsfaktor nu till mitt planerade projekt att här i Thailand ta chansen och göra mig av med de där sista 2-3 kilona som är kvar sen graviditeten. Är ju ganska lätt här, med så mycket goda thairätter med kyckling, grönsaker etc.... Sånt som jag älskar!!

Men motivationen fick ytterligare en rejäl ytterligare höjning nu när jag precis fick veta att franska Elle vill resa till Stockholm och göra en två-dagars plåtning och fotografering med mig när jag kommit hem, med anledning av den stora succé böckerna gjort i Frankrike. Och är inte fotografering för franska Elle en god motivationsfaktor för att komma i bra form, så vet inte jag..... :-)

Nu skall jag in i köket och honungsmarinera kyckling och göra min goda fetaoströra. Gäster från två hus bort på grillning här ikväll och det skall bli jättetrevligt . Marcus och Therese bor här långvarigt och bland annat driver Therese en firma för heminredning och kläder. Otroligt inspirerande med människor som lever sin dröm.

www.loveforever.se

Thailands Garbo

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Sat, 27 Feb 2010 08:47:00 +0000

Kan meddela att jag har blivit med hatt här nere….. Jag älskar nämligen hattar men tillfällena man legitimt kan bära dylika huvudbonader i vanliga fall är ju så förskräckligt få – Inbjudningarna till Ascot haglar ju inte liksom…. Men det är en annan sak med svenskarna här nere som är annorlunda mot hemma. Plötsligt vågar man sig på att klä sig i huvudbonader som man hellre skulle falla ner död än visa sig offentligt i hemma. Det sportas både cowboyhattar, fiskarmössor, blingade kepsar – och ja, själv har jag då raskt sett till att slå till på en solhatt. Tycker själv att jag får något lite Garboeskt över mig i den. ;-) Hör mig själv utbrista saker som ”Oh dear”, Och ”Oopsiedaisy” i den.

(Var egentligen spekulant på en ännu större och vidare solhatt. Men den blev nedröstad. "Ser ut som en lampskärm" var det hårda omdömet.) :-)

Ingen blekfis längre

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Fri, 26 Feb 2010 13:16:00 +0000

Och bara för att äckla er blekfisar där hemma måste jag utan särskild anledning påpeka att jag nu är grymt brun.

Bildbevis kommer imorgon.... ;-)

Sann djurvän

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Fri, 26 Feb 2010 13:00:00 +0000

Min son måste nog faktiskt sägas vara en äkta och sann djurvän. Wille har alltid älskat djur och natur, och har en slags öm, omvårdande kärlek för allt levande. Och jag älskar det draget hos honom. Men det finns tillfällen då jag tycker han drar det aningens, aningens för långt...

Som häromkvällen. Vi sitter uppe och tittar på TV, barnen ligger nere och är precis på gång att somna. Så hör vi plötsligt hur det rumstrerar runt lite nere i vardagsrummet. Vi spetsar öronen, men inget mer händer på en stund. Sen rumstrerar det runt igen. Och fem minuter senare kommer Wille upp och förklarar lugnt: "Det är en kackerlacka nere. En stor. Jag har försökt fånga den men jag får inte tag på den för jag hittar ingen burk."

Ok. Djupt andetag. Kackerlackor är typ det äckligaste jag vet. Men jag är vuxen. Och jag är mamma. Så det är bara att ta ett djupt andetag och gå ner. (Martin är ännu räddare för kackerlackor än jag så han fick plötsligt mycket väldigt viktiga saker att göra på datorn..... )

Mycket riktigt. En riktigt stor fet äcklig kackerlacka häckar på golvet nere, precis utanför den stängda dörren till Charlies rum.

"Nu är den så stilla så nu kan jag nog fånga den mamma," förklarar Wille och tillägger: "Ge mig en burk mamma."

Jag gör som han säger. Det är inte ofta min 7-åring får köra med mig, men när det gäller att lyfta ut en kackerlacka är jag beredd att curla honom till månen om så krävs...

Med stor koncentration närmar han sig kackerlackan med sammanbiten min. Och i en snabb, precis, rörelse sätter han burken över.

Nu då? tänker jag. Hur skall han få ut fanskapet?

Ingen match för Wille visar det sig. Han beordrar mig nu att hämta ett pappersark och en av syrrans teckningar får godkänt att användas. Försiktigt skjuter han pappret under burken, och lyfter sedan upp hela skapelsen och ytterst, ytterst försiktigt bär han ut alltihop medan han kuttrande pratar med kackerlackan;

"Inte vara rädd lilla kackerlackan, nu skall du få komma ut, där får du det mycket bättre."

Jag står och försöker behärska kräkreflexen.

Kackerlackan släpps ned en bit bort på vår gräsmatta samtidigt som det kliar enormt i min högerfot av lusten att sätta ner den tungt över det äckliga djuret. Men Wille skulle aldrig förlåta mig.

Idag fanns kackerlackan fortfarande kvar ute. Martin hittade den och kunde inte låta bli att skoja med Wille och höjde ett kvastskaft som för att mosa den. Willes skrik måste hörts ända bort till Phukhet.....

"Neeej!!!! Du får inte döda den!!"

Så kackerlackan bars istället bort till sin version av himlen. Sopberget.

Och min son är lycklig i förvissningen att ännu ett djur är räddat och har det bra.

Önskar faktiskt att han nöjde sig med att rädda kattungar....

För övrigt önskar han sig en orm mest av allt på jorden i husdjur. I nödfall en nakenråtta. Som ansvarig och god mor har jag sagt det enda vettiga en frånskild mor kan säga i det läget;

"Prata med din pappa".

;-)

Underbara, underbara Lanta!!! - uppdaterat

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Fri, 26 Feb 2010 08:06:00 +0000

Det är så mycket som är bra med Koh Lanta men en av de bästa sakerna är den samhörigheten och sociala sidan som svenskar här visar. Vi har gjort både långvariga, och kortvariga bekantskaper här. Igår var vi t ex på middag på en fantastisk resort som heter Layana tillsammans med Maj-Britt, Ulf, Caroline och Johan, som jag lärde känna redan inför/under första resan hit till Koh Lanta, och som blivit en stor och viktig del av ön för mig. Har dessutom lyckats locka Caroline och Johan till att bli Enskedebor! Bara en sån sak! Jätteglad att Martin nu också får lära känna dem jag pratat om så mycket! Och Lanta-vännerna hemma finns med oss här också – Gigi och Johan, som fattas oss här i år….

Sen har vi gjort nyare bekantskaper också i år – underbara familjen Apell, Marcus och Therese två villor bort som sett till att Martin fått både röra på fläsket och använda de små grå i poker. Plus alla de osedvanligt pratsamma, kontaktsökande svenskar som man springer på i sin vardag här hela tiden – de sköna sex mammorna ett par hus bort, som har tagit med sig barnen i åldrar från övre tonåren till Märta tio månader, och dragit hit till Thailand och som verkade ha hur kul som helst!! Hade lite svårt att slita mig därifrån kände jag, efter lite testosteronöverdos när man reser med fästman och inte väninnor…. (Får jag partycrasha om jag blir för less på allt jävla OS-snack här hemma?) 

Sen har vi haft vänner hemifrån som varit här för andra gången på Koh Lanta, Hasse och Nele och det var otroligt mysigt att hänga lite med er här nere också och inte bara i kalla Sverige. Och när de nu åkt vidare kommer snart Lotta (Vimmelmamman) och Threst hit med sin goa Lennox, så jag kan inte annat säga än att vi är sjukt bortskämda här.

Uppdaterat - Kan ju inte missa att nämna Camilla, Edvins trevliga mamma - klart vi skall ordna så killarna får ses när vi kommer hem! Kanon idé! Och Nacka är ju inte långt från Enskede, så det ordnar vi! :-) Sen också Theodor och Angelina med familj, hann ju inte träffa er så länge, men har hört genom barnen hur otroligt roligt kidsen har haft ihop. Glöm inte att skriva er mailadress i kommentarerna här, så får ni lite kort vi tog! :-)

Tack alla svenskar vi både känner och inte känner för att ni gör Lanta till ett så unikt ställe. På många andra ställen i världen känns det emellanåt rätt negativt att det blivit ett ”svenskställe”. Men här är det som om alla svenskar transformeras och blir de avslappnade, varma, hjärtliga människor vi egentligen vill vara, men inte riktigt förmår när vi sitter på tunnelbanan ToR till våra jobb i råkylan och huttrar och knappt orkar svara på tilltal.

Men nu har jag inte tid med er längre - vi skall strax iväg och heja på Martin och ett gäng andra grabbar när de mäter krafterna i volleyboll!

/Camilla

Två böcker till!

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Wed, 24 Feb 2010 13:08:00 +0000

Nu har jag två böcker till att recensera!!!

"Brunstkalendern" av Emma Hamberg.

Gillade Emmas böcker redan innan jag lärde känna henne. Och Brunstkalendern är en klassiskt underbar Emma-bok med varma, engagerande människoöden. Och jag måste faktiskt säga att böckerna får en extra dimension nu när jag lärt känna Emma. För hon är precis som böckerna. Precis lika varm, lika betagande, lika oförstörd, men ändå tuff. Emma är en sån där människa som det är omöjligt att tycka illa om. Och samma gäller för "Brunstkalendern"

"Människohamn" av John Ajvid Lindqvist

Älskade "Låt den rätte komma in", och "Människohamn" är inte oäven den heller. Men den är inte lika magisk som "Låt den rätte..." Absolut läsvärd och välskriven som alltid. Men nja... något saknades i jämförelse med min första förälskelse i första boken av John Ajvid.

Sen kan jag tipsa om en Expressen-artikel idag, där Charlie finns med på armen. :-)

http://www.alltombarn.se/foraldraliv/tatueringar-1.18193

Sådan far sådan son

noreply@blogger.com (Camilla Läckberg) — Tue, 23 Feb 2010 09:49:00 +0000

Eftersom soltrögheten i huvudet håller i sig kommer jag inte på några egna brighta blogg-infall utan snyltar fräckt på inlägget Martin nyss gjorde.

http://www.coolapappor.se/bloggar/martin-melins-blogg/

För från alla håll och kanter, båda från främlingar och familj och vänner, har vi ett bra tag fått höra hur otroligt lik Charlie är Martin. Och även från thailändarna hör vi det nu här nere: "Like Daddy" och så pekar de först på Charlie och sen på Martin.

Och det stämmer. Till och med vi själva ser det. Det är inte bara utseendet, utan också rörelsemönstret, leendet, blicken. Det är bara att inse. Jag har fått en liten busig Martin-kopia. Även båda Charlies farföräldrar säger oberoende av varandra att det är som att se Martin igen som bebis. Och inte mig emot. Jag tycker ju pappan blivit en väldigt stilig karl. :-)

Men kika in på Martins blogg själva och se senaste inlägget. Lite grynig bild, men nog syns likheterna. :-) Och Martin är ju inte helt olik sin pappa Jan heller...... :-)

Fast jag hävdar bestämt att Charlie åtminstone fått min mun. Nåt måste jag väl ändå få för besväret!!! ;-)